2010-04-07 (dagen)
När vi sovit en stund väcks vi vid åttatidedn av Axel som sovit som en stock hela natten. Han har ingen aning om vad som hänt. Jag behöver ju vara på jobbet senast vid nio så vi sätter lite fart. Inte helt lätt att göra sig i ordning helt utan vatten i kranarna. Jag hittar några våtservetter till morgontoaletten och uppmanar barnen att inte spola efter att de varit på toaletten. Jag fixar smörgåsar till både Oscar och mig. Han får äta sina på fritids och jag mina på jobbet. Det finns ju inte ens någonstans att sätta sig i köket hemma.
På vägen hem på lunch åker jag via ICA för att handla något som kan lagas utan tillgång till vatten samt flaskvatten att dricka. Mitt i maten dyker rörmokaren upp. Han felsöker och upptäcker att det är en slang till tvättmaskinen som har spruckit. Den köptes ju för inte så länge sedan inkl montage via Hemma-butiken. Otroligt att en professionell installation inkluderar att sätta tillbaka en gammal slang.
Hursomhelst, nu får vi den utbytt och i och med det kan vattnet sättas på igen. Nu har vi alltså både vatten i kranen igen och kan använda tvättmaskinen. Allt återställt alltså, utom själva effekten av nattens "lilla" fontän.
.
På vägen hem på lunch åker jag via ICA för att handla något som kan lagas utan tillgång till vatten samt flaskvatten att dricka. Mitt i maten dyker rörmokaren upp. Han felsöker och upptäcker att det är en slang till tvättmaskinen som har spruckit. Den köptes ju för inte så länge sedan inkl montage via Hemma-butiken. Otroligt att en professionell installation inkluderar att sätta tillbaka en gammal slang.
Hursomhelst, nu får vi den utbytt och i och med det kan vattnet sättas på igen. Nu har vi alltså både vatten i kranen igen och kan använda tvättmaskinen. Allt återställt alltså, utom själva effekten av nattens "lilla" fontän.
.
2010-04-07 (natten)
Vaknar vid 3-tiden på natten/morgonen av att Magnus ropar på nedervåningen att jag måste komma. Omtumlad förstår jag ingenting av vad som försegår. Jag ropar tillbaka "Var" och får svaret "i köket". När jag far nerför trappan hör jag Magnus utbrista "herre gud, det är ju överallt". Mina först tankar går till Mysak och hans öron. Dagen innan har jag legat och torkat blodspår i hela hallen efter att han kliat sig trasig. Jag såg framför mig blodspår i alla rum på nedervåningen.
När jag kliver in i köket glömmer jag snabbt mina tankar på Mysak. 4-gradigt vatten står upp till anklarna och Magnus ropar från tvättstugan. När jag kommer runt hörnan ser jag honom stående i ett vattenfall ut från tvättstugan, febrilt skruvandes på kranen för inkommande vatten. Jag tycker att jag borde hjälpa till på något vis så jag tränger mig förbi bakom hans rygg för att också komma in i tvättstugan. Det är då jag märker hur kallt vattnet är, det sticker och isar i fötterna.
Till slut upphör i alla fall flödet, Magnus har lyckats vrida av kranen helt. När vi tittar oss omkring ser vi att vattnet täcker förutom tvättstugan hela köket ända fram till tröskeln till hallen. Några cm vid halltröskeln och betydligt fler vid fönstren ut mot altanen. Huset lutar alltså i sydlig riktning? Det blir än tydligare när vi kommer in i vardagsrummet. Här ser hela rummet ut som en långgrund sandstrand. De sista 10% upp mot hallen har klarat sig utan vatten, sedan är det som en strandlinje och det blir djupare och djupare ju längre mot fönstren man går.
Jag kommer att tänka på elen. Vattnet går ju faktiskt precis upp till väggdosorna. Kan det inte bli strömförande då? Sen kommer jag att tänka på jordfelsbrytaren, vet vi om vi fortfarande har el eller har den löst ut? Nä, elen verkar fungera och dessutom har jag ju faktist redan gått i vattnet utan att fått el i mig. Men nu får jag syn på dammsugaren, den står mitt i vattnet mellan köket och vardagsrummet där det är som högst. Det når nästan upp till halva dammsugaren, jag tar tag i slangen och drar den med mig upp på torr mark i andra änden av rummet.
Nu börjar vi sansa oss tillräckligt för att börja tänka. Men jösses, vad gör vi nu? Det är mitt i natten, ingen hjälp att få och vattnet börjar sjunka undan. Vi förstår att det inte är bra eftersom det uppenbarligen tar vägen någonstans. Magnus säger att det kanske går att få tag i försäkringsbolaget fast det är natt, de borde ha någon jour. Han vet uppenbarligen mer än jag. Han säger åt mig att ringa 118 118 medan han själv börjar ösa vatten med sopskyffeln och tömmer i vasken. Rätt smart när jag tänker efter, så fort han sätter ner skyffeln på golvet fylls den av vatten och han behöver inte huka sig för varje tag, därmed går det undan.
Jag kommer fram till Eniro och lyckas raspa ur mig ungefär vad som hänt (som om hon vore behjälpt av den informationen men jag tänkte fortfarande inte helt logiskt) och att jag trodde vi hade Trygg Hansa som försäkringsbolag. Hon söker på någon hemsida och hittar en journummer för skadeanmälan. Jag tar tacksamt emot erbjudandet att bli kopplad. När jag väl kommer fram får jag en automatröst i luren som ber mig göra ett val genom att ange en siffra. Jag kommer ihåg att jag blev väldigt irriterad eftersom jag inte visste om jag skulle klara av det i mitt tillstånd. Men jag lyckas knappa in rätt siffra och fyrkant. Efter kanske 30 sekunder som kändes som en evighet svarar en mänsklig röst som finns på riktigt. Yes!! Vi var inte helt ensamma i natten!
Jag blir upplyst om att vi behöver en totalsaneringsfirma, jag fattar inte att hon menar nu direkt på natten. Hon har en kontakt hon skall försöka få tag i och jag skall samtidigt se om jag kan få tag i någon på mitt håll. Hon får mitt mobilnummer, det var det första telefonnumret jag kom att tänka på, och skall lämna det till Munters (vilket jävla namn mitt i katastrofen!) om/när hon får tag i dem. Jag får hennes journummer så jag kan meddela ifall jag får fatt i någon tidigare. Hon ger även tipset att vi kan försöka rädda lösöre ur vattnet medan vi väntar. Jag kollar lite snabbt i DinDel efter "saneringsfirma" utan att ens lyckas hitta rubriken. Behövs dock inte för inom två minuter ringer en trevlig herre från "Munters", han låter riktigt munter trots vargatimmen. Han säger att han bara skall slänga in lite verktyg i bilen så är han på väg.
Av någon anledning tror jag att klockan var fem över tre när jag sprang ner, jag vet inte varför jag tror det. Men jag brukar kasta ett öga på klockan bredvid sängen när jag vaknar på natten så hjärnan kan ha registrerat det utan att jag var medveten om det. I efterhand kan jag se att jag ringde 118 118 klockan 03:17. När killen från Munters meddelat att han var på väg tittar jag på klockan för att kunna bedöma när han borde komma ser jag att hon är halv fyra. Killen kommer tio över fyra.
Vid det här laget har jag och Magnus hunnit bära ut båda de nya köksborden i hallen och burit ut alla nya stolar till hallen eller arbetsrummet. Nu går det i princip inte att röra sig i hemmet. Jag drar upp sofforna så långt det går i norrläge eftersom klädseln hänger ner i vattnet annars. Soffötterna är som tur var stora platskoppar och stereobänken står på gummihjul. Vi säkrar med att korrigera upp alla sladdar bakom bänken så de inte hänger ner i vattnet.
Vi har hunnit få på oss kläder och gummistövlar och Magnus går runt och försöker fota så gott han kan. Oscar har vaknat och kommit ner. Han är väldigt nyfiken och tycker det är spännande att det händer nåt mitt i natten. När Munters-killen kommer och bär in sin stora "dammsugare" som skall få bort det kvarvarande vattnet går Oscar och sätter på sig hörselskydden, sedan sitter han och flinar stort i soffan. Nu är det i princip bara pölar kvar för killen att hantera, resten har runnit undan. Vart? Det vill jag nog inte ens veta.
Nu börjar jag känna att jag är trött och jag tar med mig Oscar upp på övervåningen. Känns inte som att det är så mycket mer jag kan hjälpa till med nu. Frågar Magnus om det är okej att jag går och lägger mig och det är det förstås (han har väl adrig nekat mig något..) Klär av mig och kryper ner i sängen. Hör hur de pratar där nere, det är spring i dörren och en fläkt sätts på. Efter en stund hör jag att killen åker och Magnus kommer upp för att lägga sig.
Nu är klockan snart halv sex på morgonen och inte långt kvar tills väckarklockan skulle ringa. Det är påsklov så ingen av ungarna behöver egentligen upp tidigt. Magnus stannar av förklarliga skäl hemma så det är egentligen bara jag som behöver upp. Jag räknar helt kallt med att vi vaknar i någorlunda tid och stänger av alla klockor. Men det är inte lätt att somna om efter en sådan här händelse. Vi kommer på sak efter sak som blir konsekvens och ligger länge och pratar, kanske bara för att lugna ner oss. Till slut somnar vi i alla fall.
.
När jag kliver in i köket glömmer jag snabbt mina tankar på Mysak. 4-gradigt vatten står upp till anklarna och Magnus ropar från tvättstugan. När jag kommer runt hörnan ser jag honom stående i ett vattenfall ut från tvättstugan, febrilt skruvandes på kranen för inkommande vatten. Jag tycker att jag borde hjälpa till på något vis så jag tränger mig förbi bakom hans rygg för att också komma in i tvättstugan. Det är då jag märker hur kallt vattnet är, det sticker och isar i fötterna.
Till slut upphör i alla fall flödet, Magnus har lyckats vrida av kranen helt. När vi tittar oss omkring ser vi att vattnet täcker förutom tvättstugan hela köket ända fram till tröskeln till hallen. Några cm vid halltröskeln och betydligt fler vid fönstren ut mot altanen. Huset lutar alltså i sydlig riktning? Det blir än tydligare när vi kommer in i vardagsrummet. Här ser hela rummet ut som en långgrund sandstrand. De sista 10% upp mot hallen har klarat sig utan vatten, sedan är det som en strandlinje och det blir djupare och djupare ju längre mot fönstren man går.
Jag kommer att tänka på elen. Vattnet går ju faktiskt precis upp till väggdosorna. Kan det inte bli strömförande då? Sen kommer jag att tänka på jordfelsbrytaren, vet vi om vi fortfarande har el eller har den löst ut? Nä, elen verkar fungera och dessutom har jag ju faktist redan gått i vattnet utan att fått el i mig. Men nu får jag syn på dammsugaren, den står mitt i vattnet mellan köket och vardagsrummet där det är som högst. Det når nästan upp till halva dammsugaren, jag tar tag i slangen och drar den med mig upp på torr mark i andra änden av rummet.
Nu börjar vi sansa oss tillräckligt för att börja tänka. Men jösses, vad gör vi nu? Det är mitt i natten, ingen hjälp att få och vattnet börjar sjunka undan. Vi förstår att det inte är bra eftersom det uppenbarligen tar vägen någonstans. Magnus säger att det kanske går att få tag i försäkringsbolaget fast det är natt, de borde ha någon jour. Han vet uppenbarligen mer än jag. Han säger åt mig att ringa 118 118 medan han själv börjar ösa vatten med sopskyffeln och tömmer i vasken. Rätt smart när jag tänker efter, så fort han sätter ner skyffeln på golvet fylls den av vatten och han behöver inte huka sig för varje tag, därmed går det undan.
Jag kommer fram till Eniro och lyckas raspa ur mig ungefär vad som hänt (som om hon vore behjälpt av den informationen men jag tänkte fortfarande inte helt logiskt) och att jag trodde vi hade Trygg Hansa som försäkringsbolag. Hon söker på någon hemsida och hittar en journummer för skadeanmälan. Jag tar tacksamt emot erbjudandet att bli kopplad. När jag väl kommer fram får jag en automatröst i luren som ber mig göra ett val genom att ange en siffra. Jag kommer ihåg att jag blev väldigt irriterad eftersom jag inte visste om jag skulle klara av det i mitt tillstånd. Men jag lyckas knappa in rätt siffra och fyrkant. Efter kanske 30 sekunder som kändes som en evighet svarar en mänsklig röst som finns på riktigt. Yes!! Vi var inte helt ensamma i natten!
Jag blir upplyst om att vi behöver en totalsaneringsfirma, jag fattar inte att hon menar nu direkt på natten. Hon har en kontakt hon skall försöka få tag i och jag skall samtidigt se om jag kan få tag i någon på mitt håll. Hon får mitt mobilnummer, det var det första telefonnumret jag kom att tänka på, och skall lämna det till Munters (vilket jävla namn mitt i katastrofen!) om/när hon får tag i dem. Jag får hennes journummer så jag kan meddela ifall jag får fatt i någon tidigare. Hon ger även tipset att vi kan försöka rädda lösöre ur vattnet medan vi väntar. Jag kollar lite snabbt i DinDel efter "saneringsfirma" utan att ens lyckas hitta rubriken. Behövs dock inte för inom två minuter ringer en trevlig herre från "Munters", han låter riktigt munter trots vargatimmen. Han säger att han bara skall slänga in lite verktyg i bilen så är han på väg.
Av någon anledning tror jag att klockan var fem över tre när jag sprang ner, jag vet inte varför jag tror det. Men jag brukar kasta ett öga på klockan bredvid sängen när jag vaknar på natten så hjärnan kan ha registrerat det utan att jag var medveten om det. I efterhand kan jag se att jag ringde 118 118 klockan 03:17. När killen från Munters meddelat att han var på väg tittar jag på klockan för att kunna bedöma när han borde komma ser jag att hon är halv fyra. Killen kommer tio över fyra.
Vid det här laget har jag och Magnus hunnit bära ut båda de nya köksborden i hallen och burit ut alla nya stolar till hallen eller arbetsrummet. Nu går det i princip inte att röra sig i hemmet. Jag drar upp sofforna så långt det går i norrläge eftersom klädseln hänger ner i vattnet annars. Soffötterna är som tur var stora platskoppar och stereobänken står på gummihjul. Vi säkrar med att korrigera upp alla sladdar bakom bänken så de inte hänger ner i vattnet.
Vi har hunnit få på oss kläder och gummistövlar och Magnus går runt och försöker fota så gott han kan. Oscar har vaknat och kommit ner. Han är väldigt nyfiken och tycker det är spännande att det händer nåt mitt i natten. När Munters-killen kommer och bär in sin stora "dammsugare" som skall få bort det kvarvarande vattnet går Oscar och sätter på sig hörselskydden, sedan sitter han och flinar stort i soffan. Nu är det i princip bara pölar kvar för killen att hantera, resten har runnit undan. Vart? Det vill jag nog inte ens veta.
Nu börjar jag känna att jag är trött och jag tar med mig Oscar upp på övervåningen. Känns inte som att det är så mycket mer jag kan hjälpa till med nu. Frågar Magnus om det är okej att jag går och lägger mig och det är det förstås (han har väl adrig nekat mig något..) Klär av mig och kryper ner i sängen. Hör hur de pratar där nere, det är spring i dörren och en fläkt sätts på. Efter en stund hör jag att killen åker och Magnus kommer upp för att lägga sig.
Nu är klockan snart halv sex på morgonen och inte långt kvar tills väckarklockan skulle ringa. Det är påsklov så ingen av ungarna behöver egentligen upp tidigt. Magnus stannar av förklarliga skäl hemma så det är egentligen bara jag som behöver upp. Jag räknar helt kallt med att vi vaknar i någorlunda tid och stänger av alla klockor. Men det är inte lätt att somna om efter en sådan här händelse. Vi kommer på sak efter sak som blir konsekvens och ligger länge och pratar, kanske bara för att lugna ner oss. Till slut somnar vi i alla fall.
.
